I lördags så lämnade Malins morfar oss för gott.Trotts en hög ålder så tyckte inte jag att det var dags ännu för jag hade velat lyssna på hans historier om allt möjligt i många år till.
Snart skall Nellie döpas och det såg han fram emot att få vara med på men vi får hoppas att han på något sätt kan närvara ändå och då även med sin älskade vid sin sida som han misste för många år sedan.
Han pratade ofta om sin häst som han jobbade med i skogen.
Jag vet inte om det var en Ardenner men kanske liknade den hästen som jag fotat på bilden.
Om det nu finns en andra sida som vi kommer till när vi dör så hoppas jag att du får återse din trogne vän där.
Tack Hilding för allt du delat med dig av och vila i frid.
ja, det var ledsamt att det gick så här. Jag hade så gärna velat träffa honom. Jag har förstått att det var en trevlig herre.
SvaraRaderaUlla
Väldigt tråkigt att han inte fick vara med på Nellies dop, han pratade många gånger på det, hoppas jag orkar vara med sa han. Hästar var favoritdjuret, många har han haft och alla har varit ardenrar, Bettan.
SvaraRaderaUrsäkta att jag inte svarat på era inlägg men det visade inte att jag hade några kommentarer.
SvaraRaderaJa mamma det var tråkigt och ja det var en trevlig herre som du säkert hade tyckt om att sitta och tala med.
Ja Bettan det var synd,, jaha va bra att det var Ardenner då passade min bild jätte bra ju :)